Vi som var där! Lördagen den 25 september 2021 firade Moholms Fotbollsveteraner sin femåriga tillvaro på Moholms Herrgård och man passade samtidigt på att hålla årsmöte för 2020, första träffen sedan årsmötet 29/2 2020, sedan kom Corona-pandemin och stoppade all verksamhet i drygt ett och ett halvt år. Speciellt inbjudna var journalisten Ken Olofsson och en av 1970-talets största fotbollsspelare, Mr Hammarby, Kenneth "Kenta" Ohlsson som bl a spelat flest matcher i Hammarbys historia. På plats var också en annan gammal storspelare, Eine Fredriksson (Tibro, Gais och IFK Norrköping). Eine var med i det Tibro-lag som invigde Mogårdsvallen 2/7 1967. Då hölls festligheterna också på Moholms Herrgård och Eine kom nu tillbaka efter 54 år. Drygt 70 personer kom till Moholms Herrgård denna fina höstlördag, alla verkade trivas och fick en kväll att minnas. Bild: Tord Källström

Två lirare! I samband med föreningens femårsfirande på Moholms Herrgård 25/9 2021 anordnades en del lotterier. Mr Hammarby, Kenneth "Kenta" Ohlsson. skänkte en signerad Hammarby-tröja, av han och lillebror Billy. Den vanns av 1970-talets lirare i Moholms SK, Lasse Kjellberg. Bild: Tord Källström

Handbollsprofilerna Magnus Frisk och Kjell E Larsson gästade Moholms Fotbollsveteraner i samband med årsmötet i Töreboda lördagen den 29 februari 2020. Frisk tränar numera Skara HF och hade med sig en signerad matchtröja för utlottning. Och den vanns av styrelseledamoten Terese Fahlgren-Wallskog som här flankeras av Kjell E Larsson och Magnus Frisk. Foto: Håkan Lewenstedt.

Närmare 60 personer närvaro när Moholms Fotbollsveteraner höll årsmöte i Gjutaren, Töreboda. Trion närmast kameran är Christer Carnegren och Håkan Larsson (Tibro) och Börje Karlsson (Ullervad). Bakom dem ses Rune Olsson (Halna) samspråka med Roland Gustafsson(Mölltorp), ordförande i Westgöta Idrottshistoriska Sällskap. Foto: Håkan Lewenstedt.

När Skövde AIK mötte Utsikten i division I-fotbollen lördagen den 19 oktober 2019 på Södermalms IP i Skövde fanns närmare 40 medlemmar i Moholms Fotbollsveteraner på plats. Skövde AIK bjöd på entré och mat (stort tack för detta), och vi i Veteranklubben hade äran att utse matchens lirare i de båda lagen som av oss fick var sitt presentkort, almanacka och en allmän presentation av vilka vi är och vad vi gör. En mycket lyckad träff där vi hade nöjet att utse Gustaf Norlin, mittfältare i Skövde AIK, till sitt lags bäste spelare, på bilden flankerad av Lars-Åke Bergman, ordförande i Moholms-veteranerna och Tord Källström, sekreterare. Norlin har gjort två säsonger i Skövde, kom från Lidköpings FK, så bra att han redan under sommaren värvades av Varbergs BoIS och till våren spelar den då 23-årige mittfältaren i allsvenskan. Lycka till, Gustaf! Foto: Håkan Lewenstedt.

Under sitt första år som division I-spelare har Amar Muhsin, 21, gjort 14 mål för sitt Utsiktens BK och kom därigenom på tredje plats i skytteligan i division I Södra. Amar gjorde ”Kikens” första mål mot Skövde AIK när Utsikten vann med 2-1 och en enhällig jury i Moholms-veteranerna utsåg honom till matchens lirare, detta dock i hård konkurrens med målvakten Axel Wibrån. Lars-Åke Bergman delar ut presentkort och almanacka till Amar Muhsin, som tackade stort för att vi valde honom till Utsiktens bäste spelare i denna match. Foto: Håkan Lewenstedt.

Lördagen den 10 oktober1970 kvalspelade Skövde AIK till allsvenskan på Södermalms IP, detta mot IFK Luleå (1-1) inför 13 052 åskådare. I Skövde AIK:s lag återfanns Karl-Evert ”Ya” Skoglund, kanske mera känd som Nackas lillebror. Men ”Yas” egen karriär var heller inte dålig, 132 allsvenska matcher och 43 mål för Hammarby och 1 A-landskamp, värvad till Skövde AIK för 10 000 kronor av Uno X Sandberg och jobb som föreståndare på en bensinmack 1967 och tre år senare var han med om det historiska kvalet till allsvenskan. Han blev därefter kvar i Skövde, avslutade sin aktiva bana med fyra år i IFK Hjo med bl a en serieseger i division IV. ”Ya”, nu 81 år gammal, ser fortfarande en och annan fotbollsmatch live och när Utsiktens BK gästade Skövde AIK lördagen den 19 oktober 2019 satt ”Ya” på Södermalms läktare, nästan på dagen 49 år efter den historiska matchen mot Luleå. I Utsikten spelade nämligen barnbarnet Albin Skoglund, 22. Albin gjorde allsvensk debut som 18-åring 2015, då för Häcken och mötet med Djurgårdens IF. Efter spel i Örgryte, Varbergs BoIS och IK Oddevold kom Albin till Utsikten 2019. Foto: Håkan Lewenstedt.

Närmare 60 personer deltog när Moholms Fotbollsveteraner anordnade en fotbollsresa till Stockholm 19 maj 2019. Det blev något att minnas, kanske inte för den allsvenska matchen Djurgården-Elfsborg (2-0) som avslutade Stockholmsbesöket, utan för att Pelle Kotschack (i mitten på bilden), hedersledamot och allt i allo i Djurgårdens IF, tog emot på Stockholms Stadion och hade med sig en riktig järnkamin, en av de allra största genom åren – Vito Knecevic! Pelle berättade en del om sitt kära Djurgårdens IF, grundad 12 mars 1891 av John G Jansson, idag Sveriges bästa flersektionsförening räknat i antalet SM-guld, 450 fördelat på 23 sektioner, från kulstötning med bägge händerna (Gustaf Söderström 1897) till fäktning, värja och fotboll 2019 (Emelie Mumm april 2019, Djurgårdens fotboll herrar november 2019). Djurgården är mesta mästarna i ishockey med 16 SM-guld plus ett för damerna 2017 och i fotboll räknades det 12:e SM-guldet in 2019 plus två för damerna under namnet Djurgården/Älvsjö 2003 och 2004. 2013 lämnade DIF Stockholms Stadion, hemmaarena från 1936, för Tele2 Arena vid Globen som man delar med Hammarby IF. Med flytten från Stadion kom Pelle in på vår olympiaarena från 1912 och berättelsen om japanen som försvann (bröt maratonloppet) var en av många höjdpunkter från den tiden. Helt lämnat Stockholm Stadion har dock inte DIF gjort, damerna spelar sina allsvenska matcher där. Bilden är tagen i DIF:s styrelse/klubbrum på Stadion.

1977 anlände en 21-årig boråsare, född i Jugoslavien, till Djurgårdens IF. Han lämnade Norrby, körde vinterträningen med Elfsborg, men föreningarna kom inte överens, varför Vito sökte sig till huvudstaden. Det blev 12 år i DIF, sista matchen var SM-finalen mot Malmö FF 1988. Han spelade både i U19- och U21-landslagen, men fick aldrig chansen i A-landslaget. ”En besvikelse naturligtvis, kanske inte min tuffa spelstil passade in”, sade Vito. Tommy Söderberg, sedermera förbundskapten, blev Vitos sista tränare och minns honom som ”Sveriges Beckenbauer”, hans oerhörda följsamhet på planen, tekniken, professionalismen och inställningen. ”En kämpe, en legend, en riktig järnkamin”, det är så supportrarna i DIF hyllar honom. På bilden ses Vito tillsammans med Pelle Kotschack.

På bilden ser vi några av de som var med denna söndag i Stockholm. Fr v: Tvillingbröderna Jan och Bo Jakobsson, Conny Westh, Per Theander, Mats Wallskog, Stefan Johansson, Nonne och Andreas Fäger, Rune Aronsson, Pelle Kotschack (på språng), Rune Wiberg och sittande längst till höger, Lars-Göran Ytterberg.

Efter att ha tagit del av Djurgårdens IF:s historia var det dags att ta klivet ut på vår olympiaarena 1912, Stockholms Stadion. På bilden är Pelle Kotschack i berättartagen. I övrigt känner vi igen Conny Westh, Roger Larsson (med kamera), Rolf Andersson, Bo Zackrisson (ordförande i Vadsbo Idrottshistoriska Sällskap) och Tommy Karlsson.

Under 1970-talet spelade MSK:s herrar division V-fotboll – med snudd på uppflyttning till ”fyran” 1977. I det lag som kvalspelade hösten 1977 var de två på bilden stöttepelare: Lasse Kjellberg och Stefan Johansson. Här på plats på Stockholms Stadion, bäst att kolla i mobilen om något hänt…

Några av de som var på plats på Stadion. Vi känner igen Magnus Bellinder, började spela fotboll i MSK, men gick sedan över till Jula BK, stor Elfsborgssupporter, Per Theander, med Karlsborg som moderklubb, men som bland annat var med om att vinna en division VI-serie i MSK:s färger, Rolf Eriksson och Börje Carlsson, motståndare när MSK började seriespela 1965, då för Älgarås respektive Tidavad.

Veterangänget samlat på Tele2 Arena för mötet mellan Djurgården och Elfsborg (2-0). I främre raden sitter fr v Per Theander, Kerstin Skeppstedt, Jan Larsson, Lars Eriksson, Ingrid Skeppstedt och Börje Carlsson. Bakom Börje igenkänns trion Åke Holmgren, Rune Lundh och Nonne Fäger.

Det var fotbollnostalgi på hög nivå när Moholms Fotbollsveteraner hade samlat åtta av Skövde AIK:s kvalspelare från 1970 till föreningens årsmöte på Gjutaren i Töreboda 23 februari 2019. Av den äldre fotbollsgenerationen är det säkert många som minns den absoluta höjdpunkten i fotbolls-Skaraborg när Skövde AIK vann sin division II-serie och kvalspelade till allsvenskan 1970 och främst då mötet med IFK Luleå som lockade dryga 13 000 åskådare till Södermalms IP i oktober för 49 år sedan. Målvakten Jan Åberg berättade och visade bilder från åren när Skövde så när hade tagit klivet upp i allsvenskan. – När vi samlades i Skövde för att åka till Töreboda kändes det som att vi var på väg till match igen,  sa Janne Åberg som verkligen fick veteranerna i Moholm att minnas gamla tider under fotbollens gyllene år i länet. SAIK-åttan på bilden är följande: Bakre raden fr v: Sture Haglund, Bengt Larsson (han gjorde målet i 1-1-matchen mot Luleå), Hans ”Frasse” Cederlund, Jörgen Danielsson, Jan Nissmo och Dale Samuelsson. Sittande: Thomas Hansson och Jan Åberg. Foto: Tord Källström

Att Zlatan Ibrahimovic är Sveriges genom tiderna bäste fotbollsspelare är väl de flesta överens om. Dock inte alla. Zlatan började sin bana i Malmö FF, men där är han definitivt inte störst. I Malmö finns det bara en spelare som räknas: Bosse Larsson! Meritlista: 70 A-landskamper/17 mål, tre VM-turneringar (1970, 74, 78), Guldbollen 1965 och 1973, sex SM-guld, fyra cupguld, tre gånger allsvensk skyttekung, proffs i Stuttgart 1966-69, missade p g a skada MFF:s Europacupfinal mot Nottingham (0-1) 1979, avslutade året efter med en säsong i Trelleborg. Kunde spela på alla platser (ej målvakt). För att hylla Bosse tog gamle lagkamraten i både MFF och landslaget, Staffan Tapper, initiativ till att ge ut en bok om Bosse Larsson ”för att historien aldrig får glömmas bort”. Den boken fanns med bland priserna i det lotteri som veteranklubben anordnade i samband med årsmötet och vanns, ofint nog, av en styrelsemedlem: kassören Jan Jakobsson (t h). Tord Källström med boken och ordförande Lars-Åke Bergman i mitten. Foto: Terese Fahlgren Wallskog.

Peter Forsberg och Markus Näslund var initiativtagare till Hockeyproffsens stiftelse som bildades 24 juni 2002 och hockeylaget Icebreakers. Sedan dess har Icebreakers spelat uppvisningsmatcher varje sommar och där överskottet gått till sjuka och handikappade barn och ungdomar i Västernorrlands län. Bland lotterivinsterna på årsmötet fanns en Icebreakers-tröja med nr 21 Forsberg på ryggen. En glad vinnare på bilden: Lars-Göran Ytterberg, Hova.

Smörgåstårta, signerad Christina Josefsson på Coop Forum i Skövde, stod bland annat på menyn i samband med årsmötet på Gjutaren i Töreboda. En gammal rutinerad MSK-kvartett lät sig väl smaka: Bo Jakobsson, Lennart Lundh, Bengt Jakobsson och Roland Svensson.

Under 2019 kommer en medlemsresa (Moholms Fotbollsveteraner) att anordnas till Stockholm – med besök på Stockholms Stadion och sedan Tele2 Arena och en allsvensk match med Djurgårdens IF. Föreningens allt i allo, Pelle Kotschack (se bild och text längre ned under Bilder), sponsrade oss med fribiljetter till det allsvenska mötet mellan DIF och Elfsborg (2-2) söndagen den 26 augusti 2018. Tio medlemmar mötte upp, vi hade en trevlig eftermiddag i Stockholm och som avslutning då en fotbollsmatch där Elfsborg efter fem raka förluster och sex mållösa matcher i svit äntligen tog poäng och dessutom gjorde två mål. De nio Moholms-veteranerna på bilden är fr v Rolf Kjellberg, Jan Jakobsson, Ronny Carlén, Dan Johansson, Daniel Bergman, Lars-Åke Bergman och Anders Johansson. På huk Håkan Lewenstedt och Lars Eriksson. Foto: Tord Källström.

Nu är Moholm känt även i Ryssland, närmare bestämt i staden Nizjnij Novgorod – tack vare bröderna Gustaf och Marcus Peterson (söner till Kaj Peterson). De två var på plats när Sverige vann VM-premiären mot Sydkorea (1-0 Andreas Granqvist, straff) inför 42 300 på Nizjnij Novgorod-stadion måndagen den 18 juni. Novgorod, med 1,3 miljoner invånare, är beläget cirka 35 mil från Moskva. Under sovjettiden känt som Gorkij efter författaren Maksim Gorkij. Klassisk bilstad med den gigantiska Gaz-fabriken vid floden Volga. Gustaf är medlem i Moholms Fotbollsveteraner (Marcus har några år till 40). En annan medlem på plats i Novgorod var Stefan ”Busken” Johansson.

När Moholms Fotbollsveteraner strålade samman i Fägregården 22 september 2018 lottades bland annat den här fotbollströjan ut. Eine Fredriksson och IFK Norrköping sponsrade tröjan och ingen var förstås bättre lämpad än David Moberg Karlsson, kallad DMK, att visa upp den signerade IFK-tröjan. DMK kommer ju från Vadsbo, uppväxt i Björsäter där han började som liten pojk i Björsäters IF. Sedan via IFK Mariestad har han trots sin ringa ålder, 25, spelat i fem stora klubbar. Det blev tre säsonger i IFK Norrköping (tidigare IFK Göteborg, Sunderland, Kilmarnock och Nordsjälland). Nu går han vidare och spelar 2019 för tjeckiska storklubben Sparta Prag, övergångssumman drygt tolv miljoner kronor. DMK har spelat i alla fyra landslagen (U17, U19, U21 och A, 3 matcher). Pappa Jens spelade innebandy och blev svensk mästare i Lockerud och farfar spelade fotboll i Björsäters IF. Bilden på DMK med matchtröjan är tagen efter IFK Norrköpings 3-1-seger mot Kalmar FF 15 april 2018, där DMK var matchens lirare med bl a ett mål och en assist på sitt konto. Totalt gjorde han tio mål i allsvenskan 2018. DMK är blott den fjärde spelaren från gamla Skaraborgs Län som spelat fotboll för IFK Norrköping (de tre andra är Bert-Olof Haglund, IFK Falköping, målvakten Gerhard Torstensson, Floby och Eine Fredriksson, Tibro AIK). Eine blev på IFK:s årsmöte 2018 utsedd till hedersmedlem. Han spelade 152 A-lagsmatcher för IFK åren 1977-1983 dessutom lagkapten och 20 A-landskamper. Efter avslutad aktiv bana har Eine verkat inom IFK:s ungdomsfotboll, varit styrelseledamot och ordförande i valberedningen. Tillsammans med gamle målvakten Jan-Åke Jonsson jobbar Eine sedan 2015 med IFK Norrköpings historia. Som 17-åring var han med om att inviga Mogårdsvallen 2 juli 1967 då Tibro slog MSK med 8-0 i invigningsmatchen. Foto: Tord Källström.

Många av medlemmarna i Moholms Fotbollsveteraner minns naturligtvis Rudolf ”Putte” Kock, legendarisk fotbollsspelare, UK-chef för landslaget, sportkommentator, tipsexpert och bridgevirtuos. Det är Puttes landslagströja från OS-turneringen i Paris 1924 som svärsonen Rolf Wikström, född och uppväxt i Skövde och med IFK Skövde som moderklubb, visar upp. Detta i samband med Sveriges Fotbollshistoriker & Statistikers årsmöte på GIH i Stockholm 2018. Tröjan, utan nummerlapp och flagga, har bevarats i alla år. Putte Kock (29/6 1901-31/10 1979) blev vald till turneringens bäste vänsterytter och gjorde sex mål på fem matcher när Sverige tog brons vid OS i Paris 1924. Totalt spelade AIK:aren Putte Kock 37 landskamper i fotboll och även sex i ishockey. Som lagledare för landslaget var han med om att erövra guld i OS 1948, brons i VM 1950 och brons i OS 1952. Som tipsexpert i TV gjorde Putte debut i januari 1959. Putte Kock står staty vid Friends Arena i Solna, detta tillsammans med Isidor Behrens, AIK:s grundare och förste ordförande 1891. Foto: Tord Källström.

Ni som var med i Moholms idrottsliv på 1960- och 1970-talet minns säkert att Moholms SK:s allt i allo, Helge Skeppstedt, satte upp ett vandringspris i fotboll (se bilden), att spelas mellan Hova IF, Töreboda IK, Tidans IF och Moholms SK. Tre segrar behövdes för att priset skulle erövras för alltid. Premiärupplagan spelades på Mogårdsvallen 1968, alltså för 50 år sedan. Hova IF körde över Moholm i finalen med hela 6-0. Inte mindre än 500 personer räknades in på Mogårdsvallen denna dag. Fem år senare, 1973, tog Hova sin tredje inteckning och därigenom priset för alltid. Töreboda, Tidan och Moholm vann var sin gång.

Fem av Hovas spelare som var med i turneringen om Skepparns vandringspris träffades i februari 2018 på Movallen, där priset har sin givna plats i klubblokalen. De fem är från vänster: Arne Danielsson, Sten Andersson, Sten-Inge Ohlsson, Sven-Erik Gustavsson och Håkan Larsson. Nostalgin flödade när de berättade om turneringen på Mogårdsvallen. På bilden visar Sten Andersson upp det pris som han fick som bäste spelare i Hova premiäråret 1968. Han gjorde två av målen i finalen mot Moholm (6-0), Lars-Olof ”Pajen” Pettersson svarade för ett hattrick och sedan gjorde också Stig-Anders Andersson ett mål. Motsvarande priser i de tre andra lagen gick till Lennart ”Böna” Knutsson, Töreboda, Leif Wadén, Tidan och Kjell-Åke Jonsson, MSK. Foto: Tord Källström.

Bakre raden, från vänster: Gillis Jonsson (ordförande), segrande lag fick också en fotboll i pris, Sven-Erik Gustavsson, Arne Danielsson, Karl-Heinz Thielebeule (även duktig ishockeymålvakt, bl a i Töreboda IK), Hans Haglund, Evert ”Klick” Karlsson, Sten Andersson och Bernt Karlsson (lagledare). Nedre raden, från vänster: Håkan Larsson, Sten-Inge ”Sluggo” Ohlsson, Svenne Spjuth, Leif Pettersson, Lars-Olof ”Pajen” Pettersson och Stig-Anders Andersson.

Inför 2018 beslutade styrelsen i Moholms Fotbollsveteraner att ge ut en almanacka innehållande lagbilder (MSK) och i övrigt lite information om föreningen. Almanackan var klar i mitten av oktober och de fem styrelseledamöterna med almanackan i sin hand är fr v: Jan Larsson, Ronny Carlén, Terese Fahlgren Wallskog, Lars-Åke Bergman och Jan Jakobsson. I samband med fotbollsevent i Fägregården 5 augusti, med Thomas Nordahl som speciell gäst, hölls också föreningens första årsmöte och där bestämdes att de som betalar medlemsavgift för 2018 innan årsskiftet, 31/12 2017, får den gratis. Medlemsavgift för 2018 är 150 kronor. Annars kostar almanackan 100 kronor. Alla almanackor är nu utdelade/sålda (april 2018). En liknande almanacka planeras till 2020 då Moholms SK firar 60-årsjubileum. Har ni lagbilder – kanske några andra bilder som är av intresse för oss – liggande hemma så kontakta styrelsen (se under kontakt). Foto: Tord Källström.

Pelle Kotschack är Mr Djurgårdens IF, hedersledamot och idag ideellt arbetande VD i föreningen. Han har vigt hela sitt liv åt Djurgårdens IF, allt sedan han som elvaårig grabb såg Djurgården ta sitt sjunde SM-guld 1964, detta efter stor dramatik på Råsunda då en straff i slutminuten mot IFK Göteborg och mål av Bernt ”Sump-Hugo” Andersson gjorde att Djurgården vann guldet på bättre målskillnad än Malmö FF. Undertecknad har känt Pelle ett antal år och nu ställer han upp för Föreningen Moholms Fotbollsveteraner, det är vår almanacka 2018 han visar, här i DIF:s styrelserum på Stockholms Stadion. Föreningen planerade att göra en medlemsresa till Stockholm under 2018 med Pelle som vår ciceron, detta med besök på Stockholms Stadion (olympisk arena 1912) och sedan en allsvensk match med Djurgården på Tele2 Arena. Tyvärr passar Djurgårdens spelprogram oss dåligt i vår och höst, varför vi bestämt att flytta denna resa till 2019. Så vi återkommer givetvis om detta. Foto: Tord Källström.

I samband med Föreningens fotbollsevent i Fägregården 5 augusti fanns bland de priser som lottades ut ett antal fribiljetter till en allsvensk match med Djurgårdens IF (tack Pelle Kotschack) på Tele2 Arena. Det var Christine de Jongh Källner som vann biljetterna och tillsammans med fem gamla MSK-kompisar såg de matchen mellan Djurgården och Häcken (1-1) 22 oktober på Tele2. De var mycket nöjda med besöket i Stockholm och Tele2. Bilden är tagen utanför Mall of Scandinavia, Sveriges största galleria och den största i Skandinavien, som ligger i anslutning till Friends Arena. På bilden: Annika Fransson (främst), flankeras av Ulrika Karlsson och Maria Wennerholm, bakom står Christine de Jongh Källner, Helen Eriksson och Lena Johansson. Foto: Tord Källström.

Invigning av Mogårdsvallen söndagen den 2 juli 1967, match mellan Tibro AIK (t v) och Moholms SK, slutade 8-0 till Tibro. Foto: Örjan Skeppstedt.

En matchbild finns också bevarad från invigningsmatchen av Mogårdsvallen 2 juli 1967. Tibro vann med 8-0, men här är det Moholm som anfaller och Tibros målvakt Håkan Strandh (i MSK-buren tio år senare) boxar bort bollen. På mållinjen står Mats Jakobsson (spelaren nr tre från vänster), som då spelade i Tibro och nr 4 är Eine Fredriksson, blivande landslagsman.

Tibro AIK, som då var ett topplag i division IV, visade ingen pardon utan ”körde över” MSK i invigningsmatchen av Mogårdsvallen 2 juli 1967, resultatet blev 8-0. Fanbärare för Tibro-laget är Lars-Åke Bergman, vår ordförande i Moholms Fotbollsveteraner, som då var 19 år ung. Domare är Karl-Erik Nilsson, Skövde, och i täten går Helge Skeppstedt, klubbens ordförande. Bild från Töreboda Bildarkiv.

Karl-Axel Rosander, Skövde, sekreterare i Västergötlands Fotbollförbund (ordförande 1969-1983), svarade för invigningstalet på Mogårdsvallen 2 juli 1967. I bildens vänsterkant ser vi en av MSK:s ledare, Roland Gustafsson och MSK-spelarna i bildens mitt är Bo och Bengt Jakobsson samt Kjell-Åke Jonsson. Rosander var under en del år även styrelseledamot i Svenska Fotbollförbundet. Bild från Töreboda Bildarkiv.

MSK-ordföranden Helge Skeppstedt hälsar Sven Davidsson välkommen till Mogårdsvallen och invigningen 2 juli 1967. Sven Davidsson (13/7 1928 Borås-28/5 Arcadia, Kalifornien) var på 1950-talet under flera år rankad bland de tio bästa tennisspelarna i världen med topp (trea) 1957 – tio år senare gästade han således Moholm. Han vann Franska mästerskapen 1957 och herrdubbeln i Wimbledon tillsammans med Ulf Schmidt året efter. På Mogårdsvallen slog han den nio år yngre (60-talets bäste) Jan-Erik Lundqvist i tre raka set. Bild från Töreboda Bildarkiv.

1950-talets tennisstjärna i Sverige, Sven Davidsson, slog 1960-talets nummer ett, Jan-Erik Lundqvist, i invigningsmatchen på Mogårdsvallens asfaltbanor: 6-3, 6-1, 6-2. Lundqvist (14/4 1937) hade problem med sina hälsenor och kunde inte göra sig själv riktigt rättvisa. Som bäst var han trea på världsrankingen (1964), tillhörde topp-tio under nästan hela 60-talet. I USA rankades han som världens bäste inomhusspelare 1965. Han vann öppna italienska tennismästerskapen (grus) i Rom 1964. Men han kanske är mest ihågkommen för en förlustmatch i Davis Cup mot världsettan Roy Emerson, Australien, detta i Båstad på hösten 1964. Lundqvist ledde med 5-2 i femte och avgörande set, gav ”bort” Emersons servegame till 5-3 för att sedan serva hem matchen. Men Emerson bröt tillbaka, tog fem raka game och vann i femte med 7-5. Lundqvists kommentar: ”Jag var en millimeter från världsmästaren”.

Ytterligare en bild från tennisinvigningen på Mogårdsvallen 1967 – visserligen oskarp, men ändå värd att bevara. Jan-Erik Lundqvist lämnar centercourten (asfaltsbanorna) efter förlusten mot Sven Davidsson. Både Lundqvist och Davidsson blev samtidigt (2004) invalda i Swedish Tennis Hall of Fame, ett hederskabinett tillägnat stora svenska tennisspelare genom historien. Det är inrymt i Sveriges Tennismuseum i Båstad. Även Lennart Bergelin och Ulf Schmidt valdes in samma år. En trio valdes först, år 2003, nämligen Björn Borg, Mats Wilander och Stefan Edberg.

Att det har funnits en tennisbana (grus) under 1950-talet i Moholm, belägen i anslutning till Ranaverken (idag Hjälstabergsvägen) är denna bild ett bevis för. Den är tagen 1958 och gällde mixedklassen i Moholms TK:s klubbmästerskap. De fyra är från vänster: A Hansen, Sören Hassel, Örjan och Greta Skeppstedt.

Många ”stora” tennismatcher utkämpades på 1950- och 60-talet på grusbanan, inte minst när det gällde Moholms TK:s klubbmästerskap. Disponenten på Ranaverken, Gusten Ahlström, satte upp ett vandringspris för klubbmästare, ”A-B Ranaverkens Vandringspris”, som idag finns i Örjan Skeppstedts ägo. Följande vinnare har namnen ingraverade: 1955 Helge Skeppstedt, 1956 Roland Svensson, 1957 Örjan Skeppstedt, 1958 och 1959 Carl Erik Odebäck (Tidan), 1960 K-G. Johansson (Lagerfors) och 1961 Örjan Skeppstedt. Här kan man verkligen tala om idrottshistoria i ”gamla” Moholm.

När Sverige gick över till högertrafik, ”Håll dig till höger, Svensson”, vilket skedde för 50 år sedan, söndagen den 3 september 1967, avgjorde MSK första slutspelet i byalagstennisen på Mogårdsvallens asfaltsbanor. Tidning för Skaraborgs Län hade satt upp ett vandringspris och första inteckningen i detta tog Rune Wiberg och Tord Källström (bilden) just denna söndag. 1970 tog de hem priset för alltid. Foto: Ove Hahne.

När Moholms SK i mitten av 60-talet fick igång verksamheten i full skala var Hans Cannert och Helge Skeppstedt involverade i det mesta. Vintern 1966-67 användes asfaltbanorna i tennis till ishockeybana och det är belysningen som de två här på bilden håller på att göra i ordning för ”sommarförvaring”, allt för att få idrottsplatsen i så fint skick som möjligt inför den stora invigningen 2 juli 1967. Helge Skeppstedt var det året ordförande i MSK, Hans Cannert sekreterare och lagledare för A-laget. Bild från Töreboda Bildarkiv.

Tillkomsten av Mogårdsvallen, som invigdes 2 juli 1967, var det sista stora projekt som dåvarande Moholms kommun planerade och genomförde. På bilden är det Ebbe Öberg, som då var kommunalkamrer i Moholms kommun, som visar en skiss över det område där idrottsplatsen projekterades. I samband med kommunreformen 1952 blev Moholm en egen kommun efter sammanslagning av Beateberg, Bällefors, Ekeskog, Fägre, Hjälstad, Mo, Sveneby och Trästena landskommuner. Den stora kommunsammanslagningen i Sverige genomfördes mellan åren 1962-1974, då drygt 1 000 kommuner blev till 278. Moholms kommun gick upp i Töreboda kommun 1 januari 1970. Bild från Töreboda Bildarkiv.

En unik pingisbild, tagen i Centralskolans gymnastiksal under första delen av 1960-talet. När Helge Skeppstedt kom från Trästena till Moholm tog pingisen fart på allvar och störst var den under 60- och 70-talet när det spelades på åtta bord samtidigt i skolans gymnastiksal. Personerna på bilden, fr v, vid bordskanten: Helge Skeppstedt, Anita Röding, Britt-Marie Hult, Ann-Marie Hult, Kerstin Skeppstedt (svensk lagmästare med Mariestads BoIS 1969, övriga i laget var Marita Neidert och Birgitta Rådberg), Rune Aronsson och Rune Wiberg. Bakre raden, fr v: Bengt Johansson, Gunnar Eriksson, Sven-Erik Wadell, Kaj Peterson och Göran Aronsson. Bild från Töreboda Bildarkiv.

Bordtennissporten var stor under ett antal år i Moholm. Med många duktiga spelare, såväl herrar som damer. Och bäst av dem alla var – Kerstin Skeppstedt! 1969 blev hon vid 18 års ålder svensk lagmästarinna i Mariestads BoIS, detta tillsammans med Marita Neidert och Birgitta Rådberg. Att hon också var bättre än alla herrar i Moholm bevisade hon tre år senare (1972) då hon tog sin tredje inteckning och därmed vandringspriset för alltid i Moholmsmästerskapen, en tävling som Fimmersta IF startade. Hon vann första gången 1968, då hon i finalen besegrade Rune Wiberg, 1970, då hon slog sin tio år äldre bror Örjan i finalen och 1972 då finalmotståndaren var Olle Andersson, en final som gick till skiljeset, 23-21. I detta vandringspris hade Rune Aronsson två inteckningar, Kjell-Åke Johansson, Gunnar Lundin och Olle Andersson var sin. Året efter satte Lions upp ett nytt vandringspris, där Olle Andersson inledde med två segrar, men priset vanns för alltid av Rune Aronsson som i början av 1980-talet tog sin tredje inteckning och därmed var också sista bollen i Moholmsmästerskapen slagen. Bild från Töreboda Bildarkiv.

Hans Alsér och Kjell Johansson (se världsmästare 2) visade vägen när Sverige under mer än fyra decennier var en världsnation i bordtennis. De två skrev för alltid in sig i den svenska pingis- och idrottshistorien när de vann dubbelklassen i VM i Stockholm, som spelades på Johanneshovs Isstadion, 1967, efter finalseger mot det ryska paret Amelin/Gomozkov. De försvarade sedan sin titel två år senare och ytterligare två år senare, 1971, fick Sverige sin första singelvärldsmästare i bordtennis – Stellan Bengtsson. Hans Alsér, från Borås, värvades av Arne Norlander till Mariestad där han först spelade för Leksbergs BTK 1962-67 och därefter Mariestads BoIS 1967-71. Förutom två VM-guld blev han Sveriges förste europamästare i singel (1962), vann också 1970. Sex SM-guld, singel (det första för Norrby i Borås 1960), tio raka dubbeltitlar (1963-72, varav åtta med Kjell Johansson), ett i mixed och fyra i lag (Leksberg ett, MBoIS tre). Alsér var också en mycket duktig fotbollsspelare, gjorde några matcher för Norrby i gamla division II. Han spelade också lite fotboll för Mariestads BoIS och tillsammans med Kjell Johansson spelade de några matcher i division IV för BoIS hösten 1968. På bilden skriver Hasse autografer på Mogårdsvallen efter en träningsmatch mellan MSK och Mariestads BoIS under sommaruppehållet 1968. En vecka innan sin 35-årsdag omkom Hans Alsér i en flygolycka i Kälvesta, under inflygning till Bromma flygplats, 15 januari 1977. Alla 22 ombord omkom. Foto: Alf Pettersson.

Kjell ”Hammaren” Johansson (5/10 1946-24/10 2011) skrev tillsammans med Hans Alsér (se världsmästare 1) svensk pingis- och idrottshistoria. Han rankades som världens bäste spelare 1972 och 1973, men när han hade chansen att vinna singeltiteln i VM 1973 förlorade han finalen på två kantbollar (!) i femte och avgörande set mot en kines. Förutom de två dubbeltitlarna med Alsér vann han också VM-dubbeln med Stellan Bengtsson 1973. Liksom Alsér två EM-guld i singel och sex raka lag-EM-guld och som Alsér sex SM-guld i singel (nio i dubbel). Han spelade 240 landskamper och var också förbundskapten under några år på 80-talet. Han spelade för IF Verdandi (Eskilstuna), Sölvesborgs BTK och Mölndals BTK. Fick Svenska Dagbladets Guldmedalj 1965. Kjell Johansson var även han duktig i fotboll och spelade tillsammans med Alsér några matcher i division IV för Mariestads BoIS hösten 1968. På bilden i samband med träningsmatchen mot Moholms SK där vi ser ryggtavlan på MSK-spelarna, målvakten Kjell-Åke Jonsson och nr 5 Kjell-Åke ”Prinsen” Johansson. 1968 spelade Kjell Johansson för Sölvesborg i pingis. Foto: Alf Pettersson.

Helge Skeppstedt, som var ordförande i MSK 1965-70, satte upp ett vandringspris i fotboll, Skepparns vandringspris. Turneringen spelades mellan Hova IF, Töreboda IK, Tidans IF och Moholms SK. Hova tog hem priset för alltid, arrangerande MSK vann en gång, 1969. Helge Skeppstedt överlämnar här en fotboll i pris till MSK:s lagkapten Bengt Jakobsson. I bakgrunden trion Sven-Gösta Helmersson, Roland Gustafsson och Per-Åke Wallskog. Foto: Göran Aronsson.

Lennart Lundh kunde konsten att skjuta straffar. Här avgör han finalen i Helge Skeppstedts turnering, Skepparns vandringspris, 1969. Straffar fick avgöra mot Töreboda och Lundh sätter den avgörande bakom en chanslös Sven-Olof Blom, målvakt i TIK. Foto: Göran Aronsson.

Ur Västergötlands Fotbollsförbund seriekalender 1965 har vi av Tommy Wahlsten, Skövde, fått adresserna till de ansvariga i MSK-fotbollen debutåret 1965. Ordförande Alf Petersson är MSK:s förste tränare. Alla de fyra nämnda är idag medlemmar i Föreningen Moholms Fotbollsveteraner. Bara Sven-Erik Wadell bor kvar i Moholm, övriga: Alf Petersson, Kumla, Gunnar Bergman, Åmål och Tord Källström, Sundbyberg. MSK började spela på Vassbackens IP och dräkten, svart tröja och vita byxor, fick MSK då ta över av Fimmersta IF. 1965 var året då bordtennisspelaren Kjell Johansson fick Bragdguldet, Malmö FF vann Allsvenskan och Guldbollen gick till MFF:s speldirigent Bo Larsson. Men framför allt var det en annan liten ort i Västergötland som drog störst uppmärksamhet till sig. Grimsås IF kvalade till allsvenskan och över 15 000 räknades in på Grimsborg när Brage kom på besök i kvalet och vann med 2-0, detta i lilla Grimsås med 600 invånare.

Så nära, men ändå så långt ifrån… Olympiska elden har varit knappa två mil från Moholm, ja, det är faktiskt sant. Ryttaren på bilden med OS-facklan i höger hand heter Bengt Holgersson och bilden är tagen i närheten av Ullervad – detta på sin väg till Stockholm. Året är 1956, då olympiska sommarspelen hölls i Melbourne, Australien (22/11-8/12), men på grund av karantänsregler släpptes inga hästar in i Australien. Sverige sökte ryttardelen och vann omröstningen överlägset före Paris. Ryttarspelen hölls i Stockholm 11-17 juni 1956 och Petrus Kastenman, Skövde, skrev för alltid in sig i den svenska OS-historien då han tog guld i fälttävlan. Bilden är hämtad från Mariestads Bildarkiv.

Bengt Jakobsson gjorde ett och annat mål under sina år i MSK och blev ibland punktmarkerad, som här i ett möte med Hova IF 1970. Spelaren till vänster är Lars-Bertil Eriksson.

MSK:s derbymatcher mot Töreboda har genom åren alltid varit lite speciella. Första seriematchen lagen emellan spelades på Mogårdsvallen 1970 och då vann MSK med 1-0 efter mål av Bengt Jakobsson. 1973 tog MSK tre poäng av TIK efter 3-0 hemma och 1-1 borta. På bilden ses de tre målskyttarna i hemmamatchen: Rune Wiberg, Anders Nyman och Rune Aronsson. Den kanske största prestationen stod emellertid 1993 års lag för, det var debutåret i division IV och första segern togs på Töreshov, där MSK med en spelare mindre på planen (utvisning) vände 0-2 till seger med 4-2. Den senaste seriematchen lagen emellan spelades på Mogårdsvallen 21 september 2013 och då handlade det om division VI. Töreboda vann serien, men MSK vann derbyt med 2-0 efter mål av Dan Karlsson och Emil Antonsson.

Elfsborgs guldlag 1961 gästade Mogårdsvallen 27/6 1975. En bild är bevarad från detta 15-årsjubileum då Elfsborgs guldlag från 1961 kom till Moholm och visade att än kan gamla mästare spela boll, slog MSK med 5-2. På bilden är Elfsborgsyttern Jens Söderberg i kamp med MSK-försvararen Mats Jakobsson.

Ove Grahn, Norra Fågelås-sonen, en av Sveriges bästa fotbollsspelare på 60- och 70-talet som bl a gjorde 45 A-landskamper (8 mål), två VM-slutspel (1970 och 1974) och var stor idol under sina proffsår i Grasshoppers (Schweiz) gästade Moholm och MSK vid tre tillfällen. Den här bilden är från 5 juli 1980 (klubben firade 20-årsjubileum) då MSK:s lag under 70-talet var förstärkt med Grahn i en match mot MSK:s blivande seriesegrare i division VI samma år, en match som slutade 2-2 (Grahn gjorde inte mål, de gjorde Rune Wiberg och Tord Källström). Här visar MSK-tränaren Roland Andersson hur en f d landslagsspelare ska agera när han spelar med MSK. Denna dag spelades en av den svenska idrottshistoriens största matcher genom tiderna. Det var ingen fotbollsmatch, men väl Björn Borgs klassiska tennismatch mot John McEnroe, som innebar Borgs femte raka Wimbledon-titel. Siffrorna: 1-6, 7-5, 6-3, 6-7 (16-18 i tie-break som tog en halvtimma att spela) och 8-6 i femte och avgörande, då Borg vann på sin åttonde (!) matchboll.

1980 hade Moholms SK varit igång i 20 år. Jubiléet hölls på Tingsholm. På bilden ser vi Arne Nilsson, Mariestad, som var Västergötlands Fotbollförbunds representant. Han delar ut diplom till Karl-Olof Björk, som var med och startade damfotbollen i föreningen, men som detta år var verksam inom ungdomssektionen. I bakgrunden Kaj Peterson, som då hade uppdrag i både herr- och ungdomssektionen. 20 år senare, när MSK firade 40 år, var det Arne Nilsson som även då gästade klubben som representant för VFF.

Rune Claesson (numera Lundh) spelade 136 raka seriematcher i division V med MSK åren 1971-77. Bilden: Match mot Hova, där Hova-spelaren är Arne Danielsson, som också var mycket bra i bordtennis, en av de bästa i Vadsbo under 60- och 70-talen.

Guldbollen är den finaste utmärkelsen i svensk fotboll, som Zlatan nu har vunnit de tio senaste åren plus 2005, alltså elva gånger totalt. Lokalt finns det också en Guldboll, SLA:s Guldbollen, som gäller tidningens spridningsområde, Skövde med omnejd. MSK:s bäste damfotbollsspelare genom alla år är Maria Wennerholm som 1985 (bilden) fick SLA:s Guldboll. På herrsidan samma år gick utmärkelsen till Bo Westerberg, Skövde AIK.

Tack vare Tommy Wahlsten, Skövde, har vi fått ta del av en fantastisk annons i ett programblad för MSK:s damlag 1987. Det är Föreningsbanken som står för en helsidesannons med den fantastiska rubriken ”Kär och Galen”. Detta uppslag är således väl värd att bevara.

1994 var året då svenska fotbollslandslaget (herrar) grävde guld i USA och kom hem med ett VM-brons. På Mogårdsvallen hade MSK besök av ett lag från en helt annan kontinent, nämligen Soweto Ladies Football Club från Johannesburg i Sydafrika. Det här laget, som hade vunnit cupen i sin åldersgrupp hemma i Sydafrika, deltog i Gothia Cup och passade då på att spela ytterligare några matcher under sitt Sverige-besök. I Moholm var ett mixat lag, MSK-Töreboda, chanslöst och förlorade med 0-8. MSK-spelaren på bilden är Therese Bjurenlind. Jan Fleischmann, fotograf på TSL (Mariestads-Tidningen) bevakade matchen och han har senare berättat att han i samband med en reportageresa till Johannesburg träffade flera av spelarna som var med i laget Soweto Ladies och som spelade på Mogårdsvallen i Moholm 1994.

1993 tog Jenny Palmqvist, då 23 år, plats i MSK-målet i damlagets 11:e raka division II-säsong, dit hon kom från Falköpings KIK. Med stor framgång vaktade hon målet i tre säsonger, inledde med serieseger i ”tvåan” men kvalförlust mot Landvetter. Året efter blev det en andraplats medan 1995 slutade med åttonde plats. Jenny, som var mycket populär bland sina lagkamrater, tackade för sig och gick vidare – som domare. Redan året efter var hon förbundsdomare och sedan rullade det på: Debut i damallsvenskan 1999, FIFA-domare 2002, tre OS (2004, 2008, 2012), två VM (2007, 2011), två EM (2009, 2013), två Champions League-finaler, utsedd som världens bäste domare 2012, dömde totalt 111 internationella matcher, den sista 2014. Hon är evigt förknippad med OS i Aten 2004, då hon dömde finalen som mästerskapsdebutant, men stukade ena foten efter drygt en timmes spel, bet ihop och fullföljde i 90 minuter – men tvingades ge upp och lämna över till en kollega när finalen gick till förlängning. På bilden ses Jenny tillsammans med två spelare i USA, VM-kvartsfinal 2007 mellan USA och England (3-0) som spelades i Tianjin Stadium i Kina. USA-spelaren med Lilly på ryggen är världens mest rutinerade landslagsspelare någonsin: Kristine Lilly, som spelade 352 landskamper för USA (fem VM, tre OS). Jenny, som bor i Göteborg, föreläste på det event som Moholms Fotbollsveteraner anordnade i Fägregården 22/9 2018. Foto: Jan Fleischmann.

Året innan Jenny Palmqvist kom till MSK hade Therese Bjurenlind anslutit från Ullervad och Jula BK. Hon blev en av de ledande spelarna i laget under MSK:s fem sista år i division II med seriesegern 1993 som topp. Då gjorde Therese och Maria Wennerholm 27 mål vardera i serien. Det blev förlust i kvalet mot Landvetter, dit Therese senare gick när hon flyttade till Göteborg och blev elitspelare i högsta serien. 1997 korsbandsopererades Therese och därigenom var det slutspelat i MSK. I sju år spelade Therese i högsta serien med Kopparbergs/Landvetter IF (2000-2003), Kopparbergs/Göteborgs FC (2004-2005) och Jitex BK (2006). En tredjeplats 2002 var bästa placering och då fick Therese även spela en cupfinal – på Råsunda mot Umeå (0-3). Året efter, när slutplaceringen blev sexa, gjorde Therese åtta mål, bara Lotta Schelin (tio) var bättre. Och året efter fick hon damfotbollens kanske största profil och den mest omskrivna, kontroversiella målvakten Hope Solo (två OS- och ett VM-guld), som lagkamrat. Efter att Therese varit mammaledig en del under 2005 tog hon sedan steget över till Jitex, som dock åkte ur damallsvenskan direkt. Hon fortsatte sedan i Jitex innan hon trappade ned i mindre klubbar och trots många skador slutade hon bara för något åt sedan. Therese är medlem i Moholms Fotbollsveteraner. Foto: Jan Fleischmann.

En bild från MSK:s tre säsonger i division IV på 1990-talet finns bevarad. Det handlar om trion Stefan Jacobsson, Jörgen Seidevall och Tomas Jacobsson som gjorde två, två respektive tre mål när Tymer besegrades på bortaplan med 7-2. Året var 1994 och när slutsummering gjordes på hösten visade det sig att det inbördes mötet blev MSK:s räddning. MSK kom på nionde plats med 25 poäng, Tymer åkte ur på 23 tillsammans med Axvall 18. IFK Mariestad slutade på tionde plats med 24 poäng. Töreboda vann serien på bättre målskillnad än Gullspång, 44 poäng vardera. Året efter gjorde MSK sitt tredje år i division IV, kanske också det sista (?), åkte ur med dunder och brak, tog bara sju poäng.

Fotbollsträff Mogårdsvallen 9 maj 2015. Gäster, Eine Fredriksson och Ralf Edström, gamla landslagskamrater. De två kom att spela sju A-landskamper tillsammans på 70-talet. Eine, från Tibro, spelade totalt 20 landskamper (3 mål) mellan åren 1974-80 medan Ralf, från Degerfors, noterades för det dubbla, 40 landskamper (15 mål), åren 1972-1980. Han gjorde också två VM-slutspel, blev svensk mästare i Åtvidaberg, holländsk mästare (två gånger) i PSV Eindhoven och fransk mästare i AS Monaco. Dessutom belgisk cupmästare med Standard Liege. Han blev ”Nickson” i den svenska fotbollshistorien då han blott i sin andra landskamp 1972, nickade in tre mål mot Sovjet på Råsunda, detta i en match som slutade 4-4. Båda är ”Stor Grabb” i svensk fotboll, Ralf fick utmärkelsen 1973, Eine 1977. Foto: Arne Lundström.

Fotbollsträff Mogårdsvallen 9 maj 2015. Eine Fredriksson, Ralf Edström och Björn Berggren.

Fotbollsträff Mogårdsvallen 9 maj 2015. Björn Berggren och sedan Ralf Edström i samspråk med Rune Olsson, en av de gamla ”lirarna” i Fimmersta IF, men även duktig bordtennisspelare i sin ungdom och mötte då bl a Björn Berggren, spelare i Leksbergs BTK, sedermera Mariestads BoIS. I bakgrunden Lars-Åke Bergman.

Fotbollsträff Mogårdsvallen 9 maj 2015: Ralf Edström och Björn Berggren drar fotbollshistorier. Närmast kameran, Erling Blomberg, Tibro, vid bordet Per Waldefeldt och längst bort i bild Lars-Åke Bergman och Tord Källström. Foto: Arne Lundström.

Fotbollsträff Mogårdsvallen 9 maj 2015. Örjan Skeppstedt berättade en del om MSK-historien, bl a om pappa Helges stora engagemang under fyra decennier (först i Trästena, sedan i Moholm) och Helge var också mannen bakom tillkomsten av Mogårdsvallen. Foto: Alf Pettersson.

Fotbollsresa till Norrköping 29 maj 2016. Eine Fredriksson tillsammans med fyra MSK:are, Tomas Karlsson, Lasse Kjellberg, Johan Pethrus och Mats Wallskog.

Fotbollsresa till Norrköping 29 maj 2016. På besök i IFK Norrköpings omklädningsrum, ett par timmar före avspark i matchen Norrköping-Elfsborg (0-0), Norrköping var då regerande svenska mästare. Fr v: Roland Svensson, Lars-Åke Bergman, Rune Olsson, Roland Gustafsson (från Mölltorp, ordförande i Västergötlands Idrottshistoriska Sällskap), Lars Segerstedt, Åke Holmgren och Anders Johansson.

Fotbollsresa till Norrköping 29 maj 2016. Stefan Johansson (t h) tränade Skövde AIK i mitten på 90-talet. Då lärde han känna Dale Reese, idrottsskadeterapeut. De träffades nu i Norrköping, Reese jobbar för IFK, men sedan Janne Andersson tog över landslaget även för Svenska fotbollförbundet.

På plats i Nya Parken 29 maj 2016. Bland de stående igenkänns Lars-Åke Bergman, Kjell-Åke Johansson, Roland Svensson och Lennart Lundh. Sittande: Jan Jakobsson, Stefan Johansson, Håkan Larsson och Christer Carnegren, de två sistnämnda från Tibro.

Fotbollsresa till Norrköping 29 maj 2016. Mötet mellan Norrköping och Elfsborg var samtidigt Janne Anderssons sista match som tränare/manager för IFK Norrköping som han gjorde till svenska mästare 2015. Någon månad senare tillträdde han som förbundskapten, tog över efter Erik Hamrén.

KVARTETT MED SKARABORGSANKNYTNING. Fr v: Tord Källström, hemsidesansvarig, född och uppväxt i Moholm och MSK, numera bosatt i Sundbyberg, Dale Samuelsson, som kvalspelade med Skövde AIK till allsvenskan 1970, banktjänsteman bl a under tio år i Moholm, bor kvar i Skövde, Björn ”Lill-Garvis” Carlsson, son till storspelaren Henry ”Garvis” Carlsson, som föddes i Falköping och som började sin bana i Falköping, sonen Björn är född i Solna, men bor nu liksom Källström i Sundbyberg, gjorde närmare 200 allsvenska matcher (AIK och Sirius, 44 mål) och 5 A-landskamper, men som sedan avslutade sin aktiva karriär med tre säsonger i IFK Falköping (1974-76) och Rolf Wikström, gammal skövdebo, som sysslade med allehanda sporter, flyttade redan 1958 till Stockholm och gift med en dotter till legendariske Rudolf ”Putte” Kock (fotbollsspelare, ishockeyspelare, bridgespelare, idrottsledare och TV-journalist). Bilden togs 2010 på Råsunda i samband med en fotbollsträff som arrangerades av Sveriges Fotbollshistoriker (SFS). Foto: Tommy Wahlsten.

Det har varit mycket Jakobsson i MSK-fotbollen genom åren. På bilden gratulerar pappa Bengt sonen Stefan till tre poäng sedan Degerfors besegrat Dalkurd på Stora Valla med 3-1 våren 2017. Stefan är den i MSK som gått längst inom fotbollen, tränare som han nu är för klassiska Degerfors i Superettan. Han tog över som A-lagstränare sommaren 2016, innan dess U-tränare några år. Han har tidigare tränat IFK Mariestad, Tibro AIK, Skövde AIK, som han var ytterst nära att ta upp i Superettan och Karlstads BK. Som spelare fanns det fyra bröder Jakobsson en gång i tiden i Degerfors. Den mest kände av dem var Karl-Erik ”Kvarts-Hambo” Jakobsson, som var med i DIF:s allsvenska premiär mot Sleipner (1-3) 1938 och som spelade 231 matcher under åren 1938-1953 och med Stora Silver som främsta merit 1941, då Gunnar Nordahl var det stora namnet i DIF. Dryga 70 år senare är det alltså en annan Jakobsson som ”styr” i den anrika klubben, dock inte som spelare. Foto: Jan Jakobsson.

Mogårdsvallen 28 april 2012. Gamla fotbollsspelare samlades i samband med division VI-premiären mellan MSK och Weimer (2-0). Fr v: Lars-Åke Bergman, Håkan Lanz, Weimer, Rune Wiberg, Mr MSK, Christer Carnegren, Tibro, Rolf Landqvist, Tidavad, Conny Green, då tränare i Weimer, nu tillbaka i MSK efter 34 år och Håkan Larsson, Weimer.

I samband med årsmöte i föreningen Sveriges Fotbollshistoriker och Statistiker i april 2017 hyllades Ann Jansson, historisk målskytt i svensk damfotboll, här flankerad av två färgstarka profiler: Lennart ”Liston” Söderberg och Owe Ohlsson. 1973 spelade Sverige sin första damlandskamp, 0-0 mot Finland i Mariehamn. Året efter ny match mot Finland i Mariehamn och då skrev Ann Jansson, från Hammarby, historia som första målskytt (Sverige vann med 1-0). Hon gjorde totalt 37 A-landskamper och avslutade med EM-guld 1984 i den historiska segern mot England i Luton där straffar fick avgöra. Till vänster: Lennart ”Liston” Söderberg, färgstark tränare i 36 år (14 olika klubbar), som alltid sa vad han tyckte och tänkte och därigenom skapade många rubriker. Som aktiv gjorde han 78 allsvenska matcher för AIK och en landskamp (1-2 Brasilien 1965). Spelade också ishockey för AIK i högsta serien och gjorde även en match i bandyallsvenskan för AIK. Till höger: Owe Ohlsson, kom från Hälsö och kallades ”Fiskar-Owe”. Mötet mellan IFK Göteborg-Elfsborg 1961 som slutade 5-5 har blivit utsedd till den bästa allsvenska matchen genom tiderna och i den gjorde Owe fyra mål för Blåvitt. Han vann SM-guld med Göteborg 1958 (totalt 165 matcher-101 mål) och var yngste spelaren i VM-truppen samma år, men fick inte spela någon match. Till AIK 1964 (154-23), notorisk målskytt som blev mittback sista åren och fick även hoppa in som målvakt vid ett tillfälle. 15 A-landskamper (6 mål). Foto: Tord Källström.